Följ oss på Facebook

emelieekendahl

Gästbloggare: Det magiska landet mellan stolarna

Publicerat 2016-09-22

Emelie Ekendahl är både konstnär och bloggare som även ägnar sig mycket åt att spela teater och att skriva poesi. Hon lever också med diagnosen Aspergers syndrom.

Hej jag heter Emelie och jag bor i det magiska landet mellan stolarna. Det har inget namn detta land utan har uppkallats  efter sin position. Trots detta så kan detta land ligga var som helst när som helst och på flera platser samtidigt. Det är det som gör det magiskt. Något annat som också ger det sin magiska touch är faktumet att du aldrig behöver gå dit utan du bara hamnar där. Vare sig du vill det eller inte. Vissa tenderar att hamna där oftare än andra. Jag är en av dem. Jag är dess lokalbefolkning. Att ta sig härifrån är svårare än att ta sig in kan jag tycka. Men det beror nog på av vilken anledning du sändes hit. Vi har faktiskt en hel del turister också. Trots det har jag inte träffat på någon som åkt hit frivilligt. De hade ingen aning om att det var hit de var påväg. Så de är inte så värst trevliga att tala med i allmänhet. Det finns inte någon som trivs här. I varje fall så har inte jag träffat på någon än.

Att jag är lokalbefolkning här är inte så konstigt. En kan nästan säga att jag till och med föddes här. Så mycket urinvånare är jag. Som litet barn reste jag dock runt utanför detta land. Men när jag började skolan så flyttade jag tillbaka. Sedan dess har har jag bara varit på semesterresor utanför. Men som sagt, det är inte lätt att ta sig ut. Det sker ungefär lika slumpmässigt som förflyttningen hit. Ju äldre jag blivit, ju svårare har det blivit att få se en skymt av omvärlden. Det har, så att säga, rullat på.

Jag är för gammal för det ena och för ung för det andra.

Jag är för frisk för det ena och för sjuk för det andra.

Jag är för högfungerande för det ena och för funktionsnedsatt för det andra.

Jag är för stark för det ena och för hjälplös för det andra.

Jag är för smart för det ena och för dum för det andra.

Jag är för självständig för det ena och för  beroende för det andra.

Detta har fått mer eller mindre katastrofala konsekvenser. Det har orsakat kolosrala problem. Det har kostat vidrigt mycket. Det har gjort mig till lokalbefolkning i landet mellan stolarna.

Så… ja, det är här jag bor. Du behöver inte känna att du behöver komma och hälsa på mig. Jag önskar inte någon upplevelsen av att befinna sig här.

Och du, du behöver heller inte påpeka när jag hamnat här, jag bor här, jag känner igen mig. Jag kan det här landet utan och innan. Jag är den av oss som först kommer att upptäcka vart det är jag har hamnat. Tro mig.

kolla in Emelies blogg: Creadiemelie

Bild: Emelie Ekendahl

Svara

Du behöver vara inloggad för att skriva en kommentar.