Följ oss på Facebook

taxi

Gästbloggare: Anna

Publicerat 2016-11-25

Anna skriver om sina tankar och upplevelser kring färdtjänsten.

Många personer med funktionsnedsättning kan inte åka med vanliga kollektivtrafiken och inte heller ta körkort, detta gör att dessa personer blir helt beroende av färdtjänst.
När vi är små kanske föräldrarna kör oss men när vi blir äldre och ska bli mer självständiga så är färdtjänst kanske enda alternativet. Att färdtjänst finns är jättebra, absolut! Men min och många andras erfarenhet av just färdtjänsten är inte är inte särskilt positiv.
För jag undrar, vilka av de personerna som inte är beroende av detta färdmedel skulle gå med på att inte vara säker på att komma i tid till läkarbesöket, skolan eller träningen, eller snarare att inte känna sig trygg med att ens komma dit? Vilken annan person som kan åka med kollektivtrafiken skulle gå med på att behöva åka runt hela stan för att komma hem? Vilken annan person som inte är beroende av färdtjänst skulle gå med på att komma fram till de planerade mötet en timma för tidigt bara för att färdtjänsten inte kunnat garantera att man kommer fram i tid med en senare bil?

Det har hänt väldigt många gånger att jag själv har  stått ute i kylan och väntat på en bil som inte kommit och även om den kom var den ofta mellan 15-45 minuter sen.
Jag fick heller ingen information om att bilen skulle bli sen så jag fick själv ringa och fråga vart bilen var och på den tiden så hade jag ingen mobil vilket betydde att jag behövde gå in för att ringa, vilket också betydde att jag kunde missa bilen medens jag var inne och ringde eftersom de bara behöver vänta tre minuter…

Jag upplevde det också väldigt svårt att vara flexibel när jag var beroende av dessa bilar eftersom man gärna skulle beställa bilen dagen innan man skulle åka, men hur många tonåringar vet flera dagar innan när de ska fika med kompisar på stan eller när de vill spontan besöka någon?

I en debatt jag läste om färdtjänsten så skrev en chaufför att vi ska vara enbart tacksamma eftersom att vi blir hämtade med bil och körda från dörr till dörr till ett väldigt lågt pris. Ja absolut, det är lite lyxigt särskilt med tanke på att vanlig taxi kan kostar flera hundra och vi får betala ca 50 lappen för samma resa. Men undra om chauffören då tänkte på det jag skrivit ovan?

Självklart talar jag inte för allas åsikter om färdtjänsten nu, det finns säkert dem som har en annan uppfattning. Jag vet också att många elever, föräldrar och lärare är väldigt nöjda med skolskjutsen, där kommer bilarna i tid och ofta är det samma chaufför varje dag för att skapa den bästa tryggheten. Sedan tycker jag lite synd om alla de trevliga chaufförerna som får stå ut med oss kunder och vårt klagande när de kommer för sent. Det är ju inte deras fel att det inte finns tillräckligt många bilar, det är heller chaufförerna som bestämmer samåkningen.

Men det är en sak jag verkligen inte kan förstå, hur ska färdtjänsten kunna bidra till ökad självständighet för personer med funktionsnedsättningar när det fungerar så här? Hur ska föräldrarna våga släppa taget och låta färdtjänsten köra sina barn till kompisar, träningar och möten när det fungerar så här? Jag har så svårt att förstå att vi ska kunna vara enbart tacksamma över detta färdmedel då vi alltid behöver ha en gnagande oro över om vi faktiskt kommer fram den här gången.

//Anna

Svara

Du behöver vara inloggad för att skriva en kommentar.