Följ oss på Facebook

Artikel: Fettisdagen och Semlans historia

Publicerat 2018-02-13

Fettisdagen

Fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. I våra dagar intar fettisdagen en särställning genom att bakverket semla så starkt förknippas med den. Semlan, gjord på en deg av vitt mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker, fick sin utformning i början av 1900-talet. Den har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet.

Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag. Denna dag kallades ibland också vita tisdagen, syftandes på det vita mjölet. Sannolikt är detta en mer sentida benämning, eftersom vitt mjöl var ytterst sällsynt i bondesamhället.

Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa. Dess namn kommer av tyskans ”heisse wecke”, som betyder varma kilar. Kilformen har kommit att flyttas över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil. Ordet hetvägg är sannolikt en ljudlik översättning från tyskan. Sådana åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Vanligen kryddades de med kummin. Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk.

semla med choklad
fastelavnsbolle

 

Semlan

Semlan är en slät bulle bakad på vetemjöl mjöl, även kallat vittmjöl, med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. Ett skäl till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde

Sverige

I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde. Lokala varianter förekommer. Butiker och konditorier saluför även semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa, eller med glutenfritt bröd.

Bruket att äta semla av vetebröd i form av rund bulle, vanligen med ilagd mandelmassa, till mjölk uppträdde i Stockholm första gången 1679. Semlan förtärdes huvudsakligen endast under fastlagen.

Semlans traditioner varierar från landskap till landskap. I Sverige åts semlor ursprungligen enbart på fettisdagen under fastlagen före fastan. (I Skåne på måndagen, som kallades ”bullamåndag”.) När traditionen att fasta upphörde i Sverige i samband med reformationen blev det istället tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor. Efter andra världskriget har semmelätandet utökats ytterligare och semlor finns idag att tillgå i bageri varje dag från december till påsk. Vissa konditorier har även börjat sälja semlor i september], oktober och så kallade ”novembersemlor”.

Det förekommer även så kallade Wienersemlor där bullen är av wienerbröd. Karlsbadersemlor har ägg i smeten.

 

Finland

Mest lik den svenska semmeltraditionen är den som finns i Finland och Estland. I Finland äter man även en variant med sylt, vanligtvis hallonsylt, i stället för mandelmassa. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker.

wienersemla

Wienersemla

En dansk fastelavnsbolle av wienerbrödstyp med choklad på.

I Danmark och Norge äts semlor vanligtvis med sylt eller vaniljkräm istället för mandelmassa.

Källa:
fakta om fettisdagen från nordiskamuseet
fakta om semlor från Wikipedia

Text:
Micke Modig

Svara

Du behöver vara inloggad för att skriva en kommentar.