Följ oss på Facebook

Emelie Felderman header1
Emelie F utvaldbild3

Galna tankar kring hur jag ska ta mig till Almedalen

Publicerat 24 april, 2017

Just nu befinner jag mig i samma mood som jag brukar vara i så här års. Jag vill till Almedalen. Vill gärna stanna där hela veckan eller åtminstone några dagar. Problemet är att det alltid är så svårt att hitta boende, så just nu känner jag att…. Vafan? Måste allting vara så himla ordnat? Jag är absolut inte den bekväma typen. Om nöden kräver så skulle jag absolut kunna sova i min stol, som går att tilta bakåt så att man hamnar ungefär i liggställning.

Jag har faktiskt sovit i min stol en gång på en flygplats. Inte i samma stol som jag har nu. Det var en manuell stol som man kunde tilta bakåt. Min känsla var att jag sov i en flygplansstol. Inte det bekvämaste jag gjort kanske, men inte det obekvämaste heller. Man kan ju ha kuddar, täcke och filt tänker jag. Av någon anledning känns det obehagligare att lägga mig på marken. Det finns ju liggunderlag och sovsäck visserligen, men min känsla är att jag hellre vill sova i stolen. Vet inte varför, men det känns bättre. Jag får väl se hur det går att lösa, snacka lite med assistenterna som i så fall ska med och se vad som går att ordna. På nåt sätt kanske jag kommer till Almedalen i år och kan stanna där också. Vem vet? Tidigare har jag bara åkt över dagen. Vore kul att få uppleva hela grejen.

Känslan jag får är av ett jävligt kul och intressant vuxenkollo. Man träffar en massa vänner, äter gott, tar en massa påsar med karameller och information i. Man kan inte ha det bättre på sommaren.

Någonting som jag tänker på är det här med med bekvämlighet. Det känns som att vi med funktionshinder ofta uppfostras i nån slags puttinutt-värld, lindas in i bomull. Allting ska vara så bekvämt, ordnat och perfekt. På nåt sätt känns det nyttigt och jämlikt att bara få dra iväg, ta det som det kommer. Allt löser sig på plats. Så gör många icke funktionshindrade som jag känner. De tar sina sovsäckar över axeln, drar iväg och ser vad som händer. Så skulle jag också vilja göra nu. Vi får se om det går. Kanske. Kanske inte.

Jag håller er uppdaterade.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*