Följ oss på Facebook

header-blogg-1

2017 april

kroppsform

Viktuppgång är så handikappande

Publicerat 28 april, 2017

En högre vikt gör mig begränsad men samtidigt mår kroppen bättre av det

Det har inte blivit så mycket träning på ganska länge och när jag väl har varit på gymmet så har jag inte tagit i så himla mycket. Jag har också slarvat väldigt mycket med maten och ätit både väldigt mycket och onödigt och detta får jag sota för nu. På grund av detta så sitter mina kläder tajtare och jag har den senaste veckan märkt att förflyttningarna är jobba. Annars brukar jag helt obehindrat kunna göra förflyttningar och jag tänker inte alls att det är något jobbigt. Men nu är det lite jobbigt att bara ta mig från rullstolen till soffan.

Jag avskyr verkligen att känna mig begränsad i mina förflyttningar eftersom det får mig att känna mig så ”handikappad” och fysiskt begränsad som jag inte alls känner mig annars. igår när jag skulle på ett möte så funderade jag 11137974_223771677817325_1342140900_npå att hoppa över till en stol medens jag väntade på personen som jag skulle ha möte med men jag avstod eftersom det kändes jobbigt att förflytta mig och det känns inte alls okej. Tänk att endast något kilos viktuppgång kan göra sådan skillnad och göra att jag känner mig så begränsad.

Men det här med vikten är ändå lite dubbel för mig. För när jag väger som jag gör nu så märker jag att min kropp mår väldigt bra. Jag får inte alls några galna sug som jag får när jag väger lite mindre och jag är inte alls lika hungrig. Jag mår också bättre psykiskt av att väga lite mer eftersom jag av någon anledning blir mycket lugnare då. Dessutom när jag ser ut som idag med lite former så kan jag lättare känna mig som den 27åring jag är och inte som en nervös femtonåring. Så de här med vikten är inte helt enkelt. Men om jag känner mig själv rätt så lär jag snart ha gått ner i vikt igen eftersom jag nu har minskat ner på allt de onödiga och skippar alla onödiga proteinpuddingar och bars. När jag ser ut som jag gör idag så brukar jag också börja röra på mig mer och denna kombination gör att jag brukar gå ner i vikt igen. När jag har gått ner i vikt så brukar jag hålla det ett tag men sedan får jag massa sug igen och blir jätte hungrig och går upp i vikt igen och sedan hamnar jag återigen där jag är nu. Jag hittar liksom inte riktigt en nivå på intag och rörelse som får mig att hålla den perfekta vikten.

Förutom att jag känner mig väldigt handikappad den här veckan så mår jag bättre än på länge. Jag var på en mindfulnessgrupp förra veckan och efter den kvällen blev jag så lugn och jag har sedan dess lyckats meditera flera gånger. Tack vare att jag har mediterat flera gånger så har min stress minskat radikalt och jag har lyckats vara social med folk på gymmet och det har gjort de ännu roligare att gå dit. Det var också väldigt roligt att vara på danslektionen i veckan eftersom jag hade energi över till att vara lite social eftersom jag hade mediterat innan. Jag har också börjat lämna telefonen hemma när jag ska till träningen och det gör jättemycket för mig och får min stress att minska radikalt. Så min slutsats är att det är värt att meditera och lämna telefonen hemma ibland för att orka vara social och för att jag ska orka vara den jag vill vara.

 

påsk

Den eviga strävan efter balans

Publicerat 21 april, 2017

Vad har man för användning av en stark kropp om man inte hinner eller orkar göra något annat än att ta hand om sin kropp fysiskt?

I min föreläsning pratade jag om att hälsa handlar om balans mellan den fysiska, psykiska och sociala hälsa men också om återhämtningen.

För att jag ska bli hälsosam inifrån och ut på riktigt så krävs det att jag bryter mönster, testar nya vägar och vågar göra annorlunda. Men det är inte helt enkelt. Det är så mycket lättare att gå i samma fotspår eftersom man då vet vad man får. Jag har byggt upp min trygghet inom vissa områden och visserligen behöver jag den tryggheten men jag behöver något annat också.

Innan man vet vad som är fel och vad det handlar om så är det svårt att göra en förändring eftersom man då inte vet vilket typ av förändring som behövs. Nu vet jag vilket typ av förändring jag behöver göra för att jag på riktigt ska må så bra som jag är värd att göra och därför jobbar jag hårt för den förändringen.

Jag lyssnar mer och mer på min kropp och jag jobbar aktivt för att även bli bra på att ta hand om den psykiska och sociala hälsan. För vad har man för användning av en stark kropp om man inte hinner eller orkar göra något annat än att ta hand om sin kropp fysiskt?

Därför har jag nu börjat tacka ja till sådant som jag inte tackat ja till förut och jag har börjat hitta andra aktiviteter som bara handlar om att ta hand om mig psykiskt eller socialt. Jag gör förändringar för att jag i längden ska må så bra som jag är värd att göra, bli hälsosam inifrån och ut och för att hitta balansen.

I tisdags gjorde jag något som jag mådde väldigt bra utav och som gjorde att jag varvade ner mycket och som jag fortfarande mår bra av. Jag var på en Mindfulness grupp. Det gav mig så himla mycket att vara i den miljön, med så snälla människor där det var okej att bara vara och där inget handlade om prestation. Jag vågade vara väldigt öppen med dem och det var så skönt. Det var så skönt att allt var okej. Jag har verkligen saknat en sådan miljö där det är okej att bara vara och okej att prata om djupa saker utan att det blir obekvämt eller att det blir jobbigt för någon. Jag kunde verkligen vara mig själv och det är hälsa för mig.
Den här gruppen ses varannan tisdag på samma tid som jag brukar köra Bodyjam och det gör det lite svårt för mig. Men jag vill ju jobba för en förändring och jag kan de här med Bodyjam nu och jag har ju dessutom sagt att jag börjat tröttna på det. Dessutom leder inte Bodyjam på tisdagarna mig närmre mina mål så som jag tror att den här gruppen kan göra både psykiskt och socialt.

Nu när jag aktivt försöker fokusera mer på den psykiska och sociala hälsan så märker jag att träningen blir lite lidande eftersom jag plötsligt inte har lika mycket tid över. Jag behöver ju även träningen för att må bra. Men jag jobbar för att hitta hur mycket träning jag egentligen behöver för att må fysiskt och psykiskt bra och inte bara av ren vana boka in mig på alla pass. I tisdags körde jag till exempel Bodypump vilket jag inte gjort på säkert ett år och det var så himla skönt och jag mådde så mycket bättre efteråt och då märkte jag verkligen hur viktig träningen är också.

Därför ska jag nu jobba för att hitta en balans där jag får med både den fysiska, psykiska och sociala hälsan för att jag ska må så bra som jag kan göra.

promenad1

Irene Andersen

Föreläsningen, musikvideon och mässan

Publicerat 12 april, 2017

Lång, rolig och intensiv vecka är över.

Förra veckan var väldigt intressant och händelserik. Den innehöll både jobb på Svenska Mässan, inspelning av musikvideo och föreläsning.

Dagen med inspelningen av musikvideon var väldigt lång och intensiv men också en väldigt rolig dag. Det var väldigt intressant och lärorikt och jag är glad över att jag tackade ja till detta. I veckan var jag lite orolig för att jag skulle vara för dålig och typ förstöra allt, men det fungerade bra och om något inte blev bra så klipper de bara bort det. Så det ska bli jättekul att se resultatet sen om några månader!

I söndags var det då äntligen dags för mig att hålla min lilla föreläsning som jag har varit så stressad över i flera i månader och det känns lite konstigt att det nu är över. Liksom vad ska jag fokusera på nu? Men jag måste säga att det gick ganska bra för att vara första gången och jag kom inte av mig särskilt mycket, jag pratade inte för fort och mitt budskap nådde ut. Jag kan tänka mig att vissa trodde att jag skulle fokusera på träning och rullstol men jag gjorde ett aktivt val att inte fokusera på min funktionsnedsättning. Jag fokuserade i stället på något som för mig är viktigt att nå ut med och jag tror att jag hittade en lagom balans och att jag inte blev för privat eller personlig.


Jag träffade också Irene Andersen på SportGalan och var tvungen att ta en spännis bild :).