Följ oss på Facebook

Error, group does not exist! Check your syntax! (ID: 4)

Praktiskt eller socialt orienterad

Publicerat 21 juni, 2018

Är du socialt orienterad eller praktiskt orienterad?

Jag är en person som älskar att organisera, planera och strukturera. Jag tycker också väldigt mycket om att hålla i aktiviteter och jag trivs i ledarrollen. Jag tycker också mycket om att hålla i projekt, att ha stenkoll på läget och att planera allt inför olika aktiviteter. Nu under våren tex så var jag med och planerade inför en Street workshop. Då var jag i kontakt med en kille för att fråga om han ville hålla i själva workshopen. Sedan skrev jag inbjudan och höll i alla anmälningar och hade dialog med han som skulle hålla i själva workshopen om ett bra upplägg och sådana uppgifter passar mig perfekt!
På jobbet planerade jag även ett disco tidigare i vår, jag hörde av mig till olika grupper och bjöd in dem, jag skrev inbjudan och skickade ut. Sedan var jag ansvarig för att ge uppgifter till min kollegor så att vi delade på det som skulle handlas. Jag planerade aktiviteterna under discot, fixade musiken, tog hand om anmälningarna och hade hand om kontakten med alla och jag bestämde vad som skulle inhandlas. Innan själva discot så hjälptes jag och mina kollegor åt att göra fint och sånt tycker jag också är jätteroligt. Jag hade också anordnat en tipspromenad frågor som jag hade satt upp våran korridor, så när alla hade kommit så drog jag igång tipspromenaden och när den var gjord så samlade jag alla och läste upp svaren och tog hand om prisutdelningen och sådana praktiska uppgifter passar som sagt mig perfekt! Efter tipspromenaden var det dags för dans för den som ville och för den som hellre bara ville hänga och äta snacks så fanns den möjligheten14141543_784187361722405_8969961812262397588_n. Mina två kollegor som var med på discot hängde mycket med dem som ville äta snacks, bara vara och prata och jag är jätteglad att dom gjorde det för det är något som inte passar mig bra. Jag tycker det är jättejobbigt att bara sitta och prata med personer som jag knappt känner och försöka hålla igång något form av samtal, därför bestämde jag mig istället för att hänga på dansgolvet för att försöka dra igång någon form av dans, jag kände att det också vara en viktig uppgift eftersom jag tänkte att om jag började dansa så kanske de andra skulle våga haka på. Att försöka dra igång någon form av dans passade mig jättebra eftersom det också var en konkret uppgift som inte hade något med att vara social att göra.

På jobbet om vi har konkreta möten om något som behöver göras eller något som vi planerar att göra som på något vis involverar mig så har jag noll problem att ta för mig och att komma med idéer, det är konkret och det gillar jag! När jag har koll på läget så kommer jag ofta med massor av idéer och jag har mycket tankar på vad jag tycker ska förbättras och den typen möten passar mig perfekt. Jag har heller inga problem med att ta för mig under Jympagruppen som jag leder, men det sociala innan tycker jag är lite knepigare.

Så många som har sett mig när jag har någon form av ledarroll tycker säkert att jag är framåt, social och driven, vilket jag också är i de sammanhangen eftersom jag är väldigt praktiskt orienterad. Men sedan kommer vi till de här med de sociala sammanhangen som inte helt har att göra med att vara professionell och det tycker jag oftast är så mycket svårare. Jag avskyr de här artighets småpratet, jag kan det inte och jag förstår inte hur man gör. Jag kan få panik över att behöva ta en promenad med en person som jag inte känner särskilt väl eftersom jag fattar att det då ingår att man ska vara social och prata hela vägen tills promenaden är slut. Jag blir så stressad att det blir konstigt och det påverkar den andra personen (känns det som) som då också blir stressad och så blir det hela bara jobbigt och pinsamt och jag känner mig så korkad. Att sitta i ett socialt sammanhang med personer som jag inte känner mig helt trygg med tycker jag oftast också är jättejobbigt och jag vet då inte vad jag ska säga och jag blir både tyst och osäker och det som kommer ur mig kan vara både osammanhängande och forcerat och jag upplevs nog ganska nervig och din sidan hos mig själv avskyr jag.
Men visst jag kan absolut vara social och självsäker även när det inte handlar om en ledarroll, men då måste jag känna mig väldigt trygg med person och inte i underläge och jag känner mig tyvärr ofta i underläge, särskilt om det också är i ett prestationssammanhang. Det är också så konstigt, för med vissa personer hur snälla de än är så blir jag ändå bara nervös och det fungerar inte, medens med vissa så bara fungerar det och jag blir lugn och jag klarar av att artighetskonversera och efter ett tag så blir det lätt något mer än att artighetskonversera. Men oavsett vad så tycker jag ofta att sociala sammanhang är jobbiga särskilt med nya människor och då blir jag allt annat än socialt orienterad. Men det fungerar bra när jag går in i en ledarroll men så fort jag ska vara privat så blir det ofta väldigt jobbigt.

Är du socialt orienterad eller praktiskt orienterad?

 

 

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*