Följ oss på Facebook

Hej Jag heter Felicia Sparrström och är född och uppvuxen i Göteborg och sedan i somras är jag webbansvarig för Mittfunktionshinder. I den här bloggen får ni följa mitt liv och mina tankar kring det mesta. Ni kommer att få läsa en hel del om hur jag uppfattar livet som rullstolsburen och född med Ryggmärgsbråck, men även mycket annat! Välkomna!

Våren som gått

Publicerat 8 juni, 2018

Jo, men det har allt hänt en hel del denna våren också.

Nu har snart den här vårterminen gått (om man nu kan säga vårtermin när man jobbar och inte går i skolan?) och igår kväll försökte jag tänka ut vad jag faktiskt gjort under våren, både vad jag presterat och vad jag upplevt. Och för att faktiskt se vad jag gjort under våren så tänkte jag nu försöka sammanfatta de här.

Jag började året med en resa till  Teneriffa. Resan var både lite jobbig och på många vis fantastisk. Det var inte helt lätt att resa själv och i början av veckan kände jag mig lite ensam trots att jag umgicks med en kompis delar av dagarna, men efter några dagar så släppte det och jag lärde känna flera nya personer så då kunde jag umgås med folk hela dagarna.
Någon vecka efter att jag kommit hem från Teneriffa så var jag med och uppträdde på Balettakademin och det var verkligen en resa. Det var inte alls helt lätt och jag hade ganska mycket prestationsångest, men tillslut så blev det ändå väldigt bra.
Någon gång i början av året blev jag också tillfrågad om jag ville börja jobba professionellt med Teater Kattma och självklart ville jag det. Så från och med i mars de här året så har jag haft två jobb. Under mitt nya jobb så har jag lärt mig väldigt mycket nytt om att starta upp nya projekt och om att jobba inom kultur i Sverige, från början var det inte helt enkelt eftersom jag inte gjort något liknande tidigare, men under våren så har bitarna börjat falla på plats och jag har växt i rollen som projektansvarig för Funkodrama.
I mars någon gång så var jag även i Ljungby med de tre tjejerna som jag uppträdde på Balettakademin med eftersom vi skulle framföra verket där och då hade vi ju redan gjort de en gång så inför den föreställningen var jag inte alls lika nervös och kunde därför njuta mycket mer under föreställningen.
Den här våren har också en dröm gått i uppfyllelse om att börja leda träningspass eftersom jag har startat upp en Jympagrupp på jobbet. Jag tycker verkligen det är hur kul som helst och jag hoppas på att jag kommer kunna leda mer träning i framtiden.
Förutom att jag startat en Jympagrupp så har jag också startat en smyckeskurs och det är något som jag tänkt de senaste tio åren att jag någon gång skulle vilja göra.
Under våren har jag också varit med och dragit ihop två workshops i streetdance som blev väldigt uppskattade och lyckade.
Sedan har jag också den här terminen börjat dansa på dansskolan Twisted Feet och jag uppträdde med dem på Storan för någon månad sedan och jag har även tagit några dansklasser på Dansforum och nyss uppträdde jag med SpinnUnga på Frölunda Kulturhus med en föreställning som vi jobbat med hela våren.

Någon gång i början av året deltog jag också i en kampanj som hette och heter Be Boundless och den kampanjen har nu bidragit till att jag i Augusti ska åka till LA i USA och delta på ett dansläger! Men mer om de skriver jag i ett annat inlägg.

Så, jo jag har allt varit med om en helt del även denna terminen!

29920632_10155531634772406_2109025182_n

twisted feet

29019418_10155489626967406_501422744_n

 

P.S fortsättning följer ang. Nordic Wellness också!

 

Diskriminering på Nordic Wellness del 2

Publicerat 5 juni, 2018

Förra veckan skrev jag ett inlägg om mitt missnöje över Nordic Wellness och mina känslor till dem har inte direkt blivit bättre nu. I helgen fick jag nog och spelade in videon ni kan se här under och bad alla dela den.
När jag skrev mitt förra inlägg så hade jag endast testat två av deras gym och jag hade en förhoppning om att deras andra anläggningar skulle vara bättre. Nu har jag hunnit testa flera av gymmen och jag blir bara mer och mer besviken. Dock har jag varit inne på deras gym i Kviberg och där fungerar det bra förutom att komma till en av deras våningar, men jag kommer in på två av tre våningar och in till deras gruppträningssal. Jag har även varit och kollat på deras anläggning vid Domkyrkan och det fungerar det också.

Men det som fick mig att få nog och som bidrog till att jag nu har gjort en anmälan var när jag i fredags testade ett av deras nyare gym på Ullevi. De ligger i markplan i nya Ullevi och jag har åkt förbi dem många gånger och det har sett ut som att det fungerade bra. Men när jag kom dit var det inte så lätt att komma in som jag hade trott. De hade en sluss som var alldeles för smal för en rullstol, men de hade också en bred ingång bredvid men den var låst så jag knackade på fönstret och då kom receptionisten och öppnade.
När jag kom in frågade jag receptionisten var rullstolsingången var, men det visste hon ingenting om men hon lovade att återkomma till mig när hon hade pratat med sin chef. Då valde jag att inte gå igång så mycket eftersom jag ville anta att det fanns en annan ingång tills jag fick reda på någonting annat.
I lördags alltså dagen efter så ringde receptionisten upp mig och sa att chefen hade sagt att de inte fanns någon rullstolsingång och att de inte var ett tillgängligt gym och att de inte hade för avsikt att anpassa heller. Då påpekade jag att detta inte var okej och att jag tänkte göra en anmälan mot dem.
I lördags testade jag även deras gym på Odinsplatsen och jag hade pratat med dem och de hade sagt att det var ett tillgängligt gym. Men när jag kom dit så var det en för smal spärr för att komma in till själva gymmet. Bredvid spärren fanns de en bred grind men den här grinden till skillnad mot andra breda grindar på deras olika anläggningar var ingen grind som var tanken att medlemmar skulle ta så då behövde jag även då tillkalla personal för att komma in. Jag frågade hur jag skulle komma in till dem när receptionen var stängd, men de hade de inget svar på. Så jag gick ledsen ifrån även deras gym på Odinsplatsen.
Igår testade jag deras gym på Olskroken och även de besöket blev en stor besvikelse. Gymmet låg i markplan men för att komma in till gymmet så behövde jag ta mig upp för en brant liten backe till dörren plus en hög kant och en trög dörr. Det fanns inte en chans för mig att klara av alla de tre stegen för att ta mig in. Det fanns dock en dörröppnarknapp utanför men den fungerade inte. Receptionisten såg mig och öppnade åt mig och jag frågade varför inte dörröppnaren fungerade och då svarade hon att det var för att om den är på så är dörren även öppen när receptionen är stängd. Jag förklarade att på F24Seven så är just mitt kort  kopplat till dörröppnaren även när deras reception är stängd och att det där inte är något problem där. Jag sa även åt receptionisten att om de inte vill att jag även ska anmäla deras anläggning i min pågående anmälan mot dem så föreslår jag att de låter dörröppnaren vara på när i alla fall receptionen är öppen och det lovade hon att se till.

Jag har även fått reda på att de har ett nybyggd gym som inte är tillgängligt i Kroksslätt.
Ni som har erfarenhet av ett otillgängligt och nybyggt Nordic Wellness får gärna skriva vilket de är och hur de är otillgängligt så tar jag med det i min anmälan. Jag har nämligen anmält Nordic Wellness till Göteborgsrättighetscenter och jag ska träffa dem om lite mer än en vecka för ett första möte kring min anmälan. Jag håller även på att ta kontakt med kommunen för att göra en anmälan till dem.

Vem tar ansvar?

Publicerat 18 maj, 2018

Vem tar ansvar för de otillgängliga gymmen och bemötandet?!

Jag är egentligen inte en person som brukar klaga på tillgängligheten, men nu kan jag inte vara tyst och jag undrar vem som tar ansvar.
För några veckor sedan bestämde jag mig för att köpa gymkort på Nordic Wellness och förra veckan gick jag till deras anläggning på Järntorget för att fixa det. Att komma in i lokalen var inga problem, men sedan möttes jag av en disk som slutade minst en halvmeter ovanför mitt huvud och receptionisten på andra sidan disken var dessutom ganska kort. Detta resulterade i att vi knappt såg varandra så hon fick komma runt på min sida för att vi alls skulle kunna prata. Men för att skriva mitt avtal så behövde hon gå tillbaka till sin sida av disken och för att hon skulle kunna höra vad jag sa där bakom disken så fick jag nästan skrika mina personuppgifter. Som tur var så var receptionisten väldigt trevlig och det visade sig att hon dessutom var instruktör och jag kommer garanterat gå på hennes pass i framtiden. Den trevliga receptionisten ursäktade sig och sa att detta inte alls var okej. När vi vara klara så frågade jag var gruppträningssalen låg och det visade sig att den låg en halvtrappa upp utan hiss. Återigen påpekade både jag och receptionisten att detta inte var ok. Men eftersom jag blev så väl bemött denna första gång på Nordic Wellness så kändes det ändå okej och vi sa att om jag ville gå på en gruppträning på deras anläggning så kunde personalen bara ta upp min rullstol medens jag tog mig upp själv.

Så även om de första intrycket av tillgänglighete27994821_10155399205207406_10259659_nn inte var på topp så kände jag mig ändå glad och peppad när jag gick där ifrån pga av de fina bemötandet. Ett bra bemötande kan väga upp en otillgänglig miljö för mig eftersom det för min del oftast går att lösa ändå. När jag gick därifrån så skapade jag direkt ett konto på deras app och började kolla på alla klasser jag ville gå på.
Dagen efter skulle de ha Bodyjam på deras anläggning på Backaplan som jag gärna ville gå på. Jag ringde därför dit för att se om man kunde komma in med rullstol och de sa att de skulle finnas hiss och att de därför skulle fungera.
När jag kom dit visade de sig att det var mer än en hiss som behövdes för att jag skulle ta mig gruppträningssalen. Först behövde jag åka en trapphiss som krävde en nyckel som personalen hade för att jag skulle kunna ta mig till första våningen på gymmet. Sedan behövde jag gå igenom hela gymmet med en personal och ut i ett trapphus och in till en hiss som man också behövde nyckel till. För att komma in i gymmet igen så behövde man gå genom en till dörr som personalen inte hade nyckel till. Så då fick jag vänta i trapphuset medens personalen sprang runt och ner igen och fick öppna åt mig från andra hållen. Sedan kom vi in till gymmet igen och till gruppträningssalen. Men nu hade jag hunnit bli på dåligt humör och jag tyckte inte alls detta var en bra lösning. Jag frågade hur jag skulle göra om jag skulle träna där själv någon gång och skulle ut igen, då sa hon att jag fick ringa dem och det var inte heller något som kändes lockande. Jag hade kollat upp att de nu på söndag har ett pass på morgonen 09.30 som jag ville gå på och jag frågade hur vi skulle lösa de eftersom receptionen öppnar kl 10.00 men de hade de ingen lösning på och sa att de därför inte gick. Nu känner jag instruktören som kör på söndag så det kommer lösa sig ändå, men jag ville överraska honom, men det var ju inte möjligt.

Efter Bodyjamen som trots allt var rolig så hade platschefen ”tagit reda på” de tillgängliga gymmen i Göteborg och det finns runt 40 Nordic Wellness gym Göteborg och hon hade skrivit ner namnet på ca 4 gym. Jag frågade om det verkligen bara var dessa som jag kom in på och det påstod hon. Jag gick därifrån jätteirriterad och kände mig inte alls nöjd med bemötandet. Det kändes inte alls som att de försökte göra någonting för att lösa det som jag såg som problem. På Fitness24Seven är det inte heller helt tillgängligt, men de gör i alla fall allt för att lösa det på bästa vis för mig och flera instruktörer har gjort väldigt mycket för mig och receptionisterna försöker alltid lösa det så att jag ska kunna gå på de klasser jag vill och jag känner mig alltid välkommen där och de har ett proffsigt bemötande! När jag efter Bodyjamen pratade med platschefen ang passet på söndag för att fråga om de ändå inte skulle gå och lösa på något vis så sa hon att hon skulle prata med sin chef och ringa mig dagen efter vilket hon aldrig gjorde.

Igår gick jag in på Nordic Wellness och kollade upp vilka gym i Göteborg som har gruppträningar och sedan ringde jag alla för att kolla om de verkligen var sant att jag knappt kom in på några gym och det visade sig att så inte riktigt var fallet. Av alla gymmen jag ringde så var det bara ett gym som hade några trappsteg till gruppträningssalen och ett av gymmen hade en hiss som fungerade i alla fall ibland. Alltså hade hon inte alls kollat upp vilka gym jag kom in på utan antagligen hade hon bara skrivit ner dem hon kom på just då…

Så efter min andra gång på Nordic Wellness så är inte mitt intryck av den kedjan särskilt bra. Nu har jag ju bara varit på två av deras gym och jag ska inom kort testa flera av de andra som de sagt ska vara tillgängliga och då kan de hända att mitt intryck ändras och blir till de bättre igen. Men att jag gick ett sådant bemötande i Backaplan gjorde mig väldigt ledsen och jag trodde verkligen inte att de kunde gå till så. Sedan visade det sig ju att jag kommer in på flera av deras gym men många av dem har trots allt någon eller några trappor utan hiss och på flera av ställen är det bara några trappsteg som de lätt hade kunnat lägga en ramp på. Sedan tycker jag inte heller att svaret att de har en hiss som fungerar ibland var okej, jag menar fixa hissen då!

Hur kan det få vara så att en av Sveriges största gymkedjor är så otillgänglig? Och hur kan bemötandet (just på den anläggningen) få vara så? Jag trodde att Nordic Wellness skulle vara minst lika bra som Fitness24Seven eftersom deras pris är utan att överdriva tio gånger så högt! Jag förväntade mig ett gym i toppklass och med ett bemötande i toppklass. Vem tar ansvar för att gymmen är tillgängliga? Hur kan de får vara så att de stänger ute en stor del av befolkningen som många gånger dessutom är i stort behov av träning? Det var länge sedan jag kände mig så diskriminerad.

MEN nu har jag som sagt bara varit på två av gymmen och det kan hända att min åsikt ändras när jag testat fler. Men ett första intryck är alltid ett första intryck.

 

Uppträdande på Stora teatern

Publicerat 9 maj, 2018

Den här helgen har varit riktigt intensiv, spännande, nervös och rolig. Det började i fredags med att jag jobbade till kl 21.30 pga att vi hade disco här på kontoret. Jag och mina kollegor hade anordnat ett disco för alla våra deltagare i våra grupper och vi hade även bjudit in en grupp från Ågrenska. Vi var runt 30 personer här som dansade in våren tillsammans och alla som var här var riktigt nöjda. När jag kom hem efter att ha jobbat i tretton timmar den dagen var jag både väldigt mycket uppe varv var extremt trött.
I lördags var det också fullrulle. Det började med att jag var Spinn studion kl 10.00 med SpinnUnga för att repa inför vår kommande föreställning den 25 maj och vid kl 12.00 rusade jag till Stora teatern för genrep med Twisted Feet. Jag har inte varit på topp de senaste veckorna och när jag kom till genrepet var jag både trött och lite stressad. Det blev heller inget bra genrep för mig och jag blev lite besviken eftersom när alla grupper väntade på sin tur så satt de i publiken och väntade, men det var trappor ner dit så jag fick inte sitta med dem utan jag fick vänta själv bakom scenen och jag avskyr att inte få delta fullt ut i grupper som jag är med i. Jag var nog också lite ofokuserad så när det var vår tur så glömde jag bort delar av vår lätta  koreografi. Men efteråt kändes det ändå ok och jag visste vad jag behövde jobba på till dagen efter.
Efter genrepet gick jag tillbaka till SpinrepnUnga för fortsatt rep med dem och jag måste säga att det känns ganska lugnt inför föreställningen den 25e och jag börjar få koll på läget. Efter att ha repat hela dagen så gick mamma och jag ut och åt på ett tapas ställe, men det var allmänt skabbigt och inte gott, höhö…När jag kom hem den kvällen var jag helt slut!

I söndags var det dags för föreställningen med Twisted Feet på Stora teatern och jag var ganska sliten då efter att ha dansat hela dagen innan. Men det var en rolig dag och den dagen kunde jag vara med min grupp hela tiden eftersom alla som skulle dansa var bakom scenen hela föreställningarna. Vi var med under två föreställningar och vi i gruppen höll ihop hela dagen och peppade varandra och repade tillsammans. Mamma och mina systerdöttrar var med och kollade på första föreställningen och precis innan vi skulle gå upp på scenen blev jag helt skakig, men det gick ok ändå och jag kom ihåg all koreografi. Jag har inte lyckats hitta klockrena alternativ till alla stegen än men jag gjorde mitt bästa och allt var inte katastrof. Lagom till andra föreställningen var jag riktigt trött eftersom det hade varit en både lång och varm dag men den gick också ok.

Det sliter väldigt mycket på kroppen att dansa så mycket och jag kände hur jag hade ont i alla lederna när jag kom hem. Men det fick vara värt lite smärta och jag är sjukt stolt över att ha gjort det och att jag vågar göra det jag tycker är roligt!

Igår var jag på Dansforum och testade deras Streetklass för vuxna. Jag hade frågat innan vilken nivå det skulle ligga på och de hade sagt att var för dem som hade dansat någon termin eller två. Jag tänkte därför att det kanske inte skulle var så extremt svårt, men allt gick väldigt fort och jag hade väldigt svårt att hänga med! På slutet gick det lite bättre, men egentligen gick det alldeles för fort för mig. Tydligen ska vi köra samma koreografi även nästa så kanske att det känns lättare då och då kommer jag ju dessutom vara förberedd på vilken nivå det faktiskt är. Så jag ska ge det några gånger till :).

Mod och bemötande

Publicerat 27 april, 2018

Att våga något trots inte ok bemötande

Något som jag tycker är väldigt svårt är att göra folk obekväma med min närvaro. Kanske låter det konstigt att jag skulle kunna göra någon nervös bara genom att komma in ett rum, men min erfarenhet är att det är ganska vanligt och därför undviker jag vissa saker i största möjliga mån. På gymmet tex så går jag väldigt ogärna för nya instruktörer eftersom det alltid ger mig ett stort stresspåslag av att inte veta hur en instruktör reagerar när jag kommer in på deras klass som ensam i stol. Därför har jag den här terminen i princip endast gått för samma instruktör som jag alltid går för och det fungerar så länge hon inte är borta eller sjuk, men om hon är borta och jag inte vågar gå för någon annan så blir ju min träning lidande. Men ibland har jag tagit mod till mig och vågat gå för någon ny och ofta går det bra, men ibland har jag fått de konstigaste reaktionerna och de är de tillfällena som sitter kvar hos mig. De händer tex då och då att instruktören inte vågar bemöta mig och det blir en ganska konstig situation eller så försöker de bemöta mig men de slutar bara med att de säger något konstigt, svamlande eller osamanhängande. Men har jag med mig någon på en ny klass så är det inga problem, och nästa vecka ska jag och instruktören som jag ofta går för gå på GRIT Cardio tillsammans. Det känns jättebra att hon följer med för bara jag går en gång med någon så vågar jag gå själv sen och det passar jättebra att jag inför sommaren vågar gå för fler eftersom många har semester då.

Ett av mina favorit pass på gymmet är Bodyjam som är en dansklass. De har inte haft  Bodyjam på ett år nu och jag saknar det. Jag är inte bra på att dansa men jag tycker jättemycket om det och jag vill lära mig. Så för att sluta tycka att det är tråkigt att jag inte kan dansa någon Streetdance så började jag ju dansa på Twisted Feet i vintras och nu är det sista gången för terminen på söndag. Twisted gör ändå reklam för att de är en dansskola för alla, därför vågade jag ta kontakt med dem. Men det finns en till skola i stan som heter Dansforum som inte är känd för att vara så tillgänglig för personer med funktionsvariationer och de ska ha öppna klasser i Street för vuxna hela sommaren som jag gärna vill gå på. Det är inte en kurs utan mer som att man kan komma dit och dansa och det är det jag vill, så jag ringde och pratade med dem och det svarade en jättetrevlig kille som sa att det inte var några problem och att någon hjälper mig att ta ner rullstolen om jag hoppar ner för trappan.
I förrgår var jag i stan och tog mod till mig för att gå in på Dansforum för att se hur det faktiskt såg ut där. Väl där fick jag syn på ägaren så jag gick fram till henne och sa att jag ville gå på deras Street klasser under sommaren och att jag bara tänkte kolla hur vi skulle lösa de på bästa vis. När jag sa det och hon såg mig sa hon att det inte var möjligt eftersom det var trappor. Jag bad henne visa mig trappan och när vi hade kollat på den kunde jag konstatera att den inte skulle bli något problem. Jag sa att jag kan hoppa ner för den själv så länge någon tar mig stol. När jag sa det såg hon jätteförvånad men sa att jag var välkommen då.

När jag gick ifrån Dansforum kände jag mig så himla stolt över att jag vågade gå dit och att jag vågade prata med ägaren trots att jag såg hennes osäkerhet kring mig. Jag kände mig så stolt över att jag kunde framför det jag ville med en säker ton och att jag fick fram allt jag ville få fram på ett bra vis. Så nu ser jag jättemycket fram emot att börja där och jag har hört från flera att hon som håller i det är jättebra!

För övrigt så var det Locking workshop i söndags med en kille som jag hade frågat om han ville ha integrerad street workshop i Spinnstudion. Vi har planerat detta under hela våren och det har varit en del arbete både för honom och mig och för några som jobbar på Spinn. Worksghopen blev bara så BÄST! Han gjorde det så bra och så inkluderande. Jag som satt kunde hänga med på allt och de som stod fick ut precis lika mycket av det som jag. Det kallar jag inkludering på högnivå!! På söndag är det andra och sista gången med Lockning och jag ser så mycket fram emot det.

Twisted feet